jag är hemskt impulsiv, fast det finns värre tröstar jag mig med.
en klen tröst, mycket klen, men ändock en tröst?

började hyperventilera när klädesbutiken hade ändrat om bland kläderna.
det som var så bra som det var.

ska på inviduell terapi imorgon, tidigt.

är förvirrad mest hela tiden.
saker går så fort så jag inte hinner med.

skulle ge matkorten en chans till, jag lovade, jag har glömt.
dagbokskorten har oxå glömts av.

ska äntligen til gymmet för det hinner jag med idag.

på torsdag är det tio viktiga och avgörande minuter i mitt liv. förbereda sig innan?

skakar av kaffedarr, en kopp till?

ska straxt tillbaka till skolan igen, en snus på det.

nu är inte det hälsosamma på topp.
det är det inte så ofta dock.
tog ett glas vin när jag kom hem för någon timma sedan.
började äta mat.
kräktes upp det mesta som fanns.
sitter nu med vinflaskan och en liten bit choklad.
jag dricker ur flaskan så att sambo inte ska höra hur jag häller upp mer.
hamnar så ofta i ohållbara situationer.
men detta är nu och nu är inte för alltid.




förut idag tänkte jag på inälvor.
tänk att ligga i ett hav av inälvor.
kanske stanken hade gjort en galen.
varma fräscha inälvor som omsluter kroppen.
blandningen av det fruktansvärda äcklet men ändå det kroppsvarma omslutande?
tänk att hålla i sitt varma pulserande hjärta.
få se och känna att det slår och lever.

nu är vinet slut så därmed jag i huvudet.
det är simpelt att berusa sig.
vill jag döva? vill jag fly? vad vill jag?

nu borde jag sova mig bort och vakna till en ny dag.
nyktra till och komma tillbaka.(?)

då går jag emellertid.. ensam...
och även de främsta ska vara de yttersta!

in the desperate

kingdom of

love

har varit på min första färdighetsträning i grupp med dbtn.
hur gick det då?
jag vet inte, så mycket att ta in att jag stänger av litet grann.
mycket att fokusera på nu, fast jag vet att jag sätter vissa saker främst och andra saker längre bak som jag egentligen inte borde.

blir arg och ledsen över hur sambo beter sig angående min ätstörning.
här talar vi inte om det, utan runt det.
och allt är mitt fel, fast jag gör det jag tycker är bekvämast.
jag skjuter problemen på andra, andra äger skulden, inte jag..

idag ska jag äta ordentligt, sedan.. sedan är det slut och då vet jag inte vad som sker.
ser fotografier på mig och jag ser hemsk ut. på alla sätt som går.

men nu

nu ska det bara peppas inför sista dansen.
jag ska äta, jag ska gå på promenad, jag ska städa och la la la la laa..

tryck bort det jobbiga fokusera på det bra, sedan om det visar sig att det som jag tror är bra inte är bra så strunt i det och sväva med i musiken och älska.

har äntligen landat så smått i dagen. mycket händer ikväll och det ska bli så bra!
maten är jobbig och jag ser framemot efter fredag då jag kan börja träna ordentligt
och inte behöver äta så slaviskt.
det är dumma tankar som snurrar och det vet jag.
just nu måste jag äta för att orka, sen beöhöver jag orka men inte lika mycket.
vill gå ner de kilona som jag gått upp, de kilona som jag inte låter mig se på en display
men som jag känner och ser har uppstått på min kropp.

jag har nu ätit, är mätt fast jag hade lätt kunnat få i mig mer (nej!) magen är stor
och fylld med mat och jag avskyr det. hatar och avskyr det!!
får inte det låta komma upp. inte nu. inte ikväll.

put on your s

purs,

swagger ar

ound

kan vara ärlig till viss gräns inför sambo, gränsen bryts vid ätstörningarna.
kan inte berätta om ångesten och kräkningarna.
sambo är inte dum och förstår mer än vad jag vill.
därför får jag inte vara ifred i badrummet alla gånger.

vad jag vet så har jag inte nämnt dessa matkort för sambo.
ganska bestämt vad jag vill minnas.
sambo vet om de för de nämndes idag.
hm..

detta att inte gå upp på vågen fram till ett visst datum sade jag senast igår att det "hjälpt".
ja, det har det väl då.. hjälpt mig bort från ätstörning..?

nu har jag så gått upp, det ser jag.

panikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanikpanik

knappt denna månaden ut måste jag i alla fall skärpa mig för att orka skolan.
vad händer sedan?

jag vet verkligen inte vad jag vill. upp eller ner.

har mitt gymkort oxå som jag inte nyttjat på så länge för att min kropp sagt nej till allt jag gör.
men sedan, om jag har råd, då!

har ett kryss på ryggen.
låg i skuggan under ett träd ett bra tag idag, jag och en vän.
så jag har bränt mig på ryggen litet grann.
vi är helt utmattade och orkade ingenting idag, skolan är tuff med ack så lärorik.

imorgon ska det säkert regna.
oj, vad positivt.

har varit trött och verkligen slut i kroppen hela dagen idag och nu när jag "får" sova går det inge bra.

solen gör mina armar bruna men inte ärren, så nu träder de gamla ärren fram.
gör mina armar mer zebralikande. eller mer som en ihoptryckt zebra.
försöker vara noga med att smörja de med solskyddsfaktor för att skydda den trasiga huden.

har precis sett den svenska filmen darling på svt1.
något i mitt bröst lossnade lite när leendet på slutet kommer,
det genuina leendet på bussen från karaktären eva.

"jag kan inte stänga av. inte radera det. jag kan inte.
jag vaknar på morgonen. jag brinner.
tror att jag ska gå sönder för att för att jag vill..."



är jag  ett mellanland av det "friska" och det "sjuka"?
det känns så och jag vet inte vad jag behöver för att bli hel och fullständig.
vad är vad?
följer inte med i mitt eget liv, vet att jag har fått ett bett som kliar på benet,
men vad ska jag med den informationen? välja att klia tillbaka, inte klia eller
kanske smörja med lite xylocain..
skrika eller gråta? allt på samma gång?
få falla, få flyga så långt långt bort så att jag får perspektiv..?

ARRÊTEZ !

vad är det som händer?
det är en fråga som ofta, ofta kommer upp i mitt huvud. dagligen.
vad är det jag håller på med?
ibland skjuter jag bort frågan illa kvickt, ibland låter mig fundera.

idag trodde jag, eller kanske lurade mig själv att jag har kontroll.
det har jag inte.
åt mycket och onyttigt.
skulle få upp det i badrummet.
ska passa på i nyheterna, ska göra min kvällstoalett.
varpå sambo flyger med upp och ska passa på att borsta tänderna.
jag blir förvånad, sambo säger att vi knappt hunnit umgås idag..?
var det snarare så att jag skulle hållas under uppsikt så att jag inte skulle kräkas?

det är mycket i skolan nu, men det är roligt och det jag vill.
hockey igår och det gick ju väl med den saken.

många tankar om att vara i något mellanting.

skulle varit hos psykologen idag men orkade verkligen inte med det, min kropp måste få
vila ut. få sova ut på morgonen en gång i alla fall.

många dumma tankar om att inte duga. mycket fin vän förstår mig, tror jag, och gör det bästa för att
jag ska känna mig bättre.

dock kan ingen hjälpa mig bli en god människa som inte gör människor illa med mitt beteende och sätt.

lång sovmorgon idag och jag vaknar nu, halv 6. känner mig inte direkt pigg men inte som att jag kan somna om.
orkar inte med det jobbiga och tunga mellan sambo och mig.
jag somnade på soffan ikväll igen. mest för att sambo redan sov och jag hade svårt att somna så jag tittade på hockey och sedan scrubs. hur förklarar jag detta så det blir trovärdigt?
jag måste faktsikt medge att katten är jobbig. det är väl vår & sommarkänslor som spritter i kroppen som jag heller inte orkar med.

idag är första gången jag tar samma tablett som jag tog alldeles förmånga av när jag tog en överdos.
nu har jag bara tagit en. det känns som det är strunt samma. en räcker inte. men jag kan inte ta fler.
skolan sätter en spärr, jag kan inte ta fler för då funkar jag inte i skolan och det är nu som är som viktigast.
det är skolan som gör att jag inte tar en till överdos?
vad händer när skolan tar slut?
vad händer om jag inte kommer in på den skola jag vill?
jag vet inte.
ska jag ta en överdos varje gång det blir lite motvind?
är jag så svag?
få försvinna bort, om ens bara för ett tag.

är så trött både fysiskt och psykiskt men kan inte sova.
magen känns uppblåst igen, vad är detta?
vill kräkas ur allt jag har i mig.
göra det, dricka upp mitt te och sova.

har sjukt mycket blåmärken på mina ben, ser påriktigt misshandlad ut.
tänker att kanske hirudoidsalva från apoteket kan hjälpa?
kanske, kanske inte.
får se om jag ens hinner till apoteket imorgon innan det stänger.
måste verkligen somna nu.
har fixat naglarna som håller på att ramla isär.
känns opepp att lägga mig i sovrummet då luften där inne just nu är så kvav att jag mår illa.
sedan så somnar jag just nu gärna till tvn. will & grace nu, dharma & greg sen.

god natt.

man ska inte dricka för då talar man.
men nu har jag i alla fall lovat en fin vän att inte väga mig fram till
ett visst datum, jag ska hålla det.
det är ju då på gymmet som vågen står lägligt till påväg till duschen.
"små steg."

ätit ännu mer.
försök till att hulka bort paniken som tränger.
de fina små prickarna runt ögonen träder fram och berättar vad jag gjort.
är det inte blodet jag vill ska transportera sig ut ur min kropp och ta med sig ångesten
så får något annat vara chaufför?
dricka kamomillte som tar slut för fort. ångesten rusar i mig med utgångspunkt från bröstet.
kvällstvättar och hoppas på vanish, annars, ja, vad är jag annars?(!) fixa det yttre till att lura.
bli tjock, bli smal, bli normal, vad är det?
vattnet kallnat och inte bekvämt längre. tänderna ska borstas..

bra dag i skolan får jag nog ändå säga.
kommit hem och är sur och grinig på sambo, jag vet inte varför.
är kanske egentligen sur och grinig på mig själv?

har ätit som en idiot saker på stan. jag skäms av att skriva ner det.
jag vågar nog inte för jag skäms.
vågar nog inte skriva ner det på matkortet heller. skäms, skäms, skäms.

ska nog straxt gå och lägga mig så jag slipper mig själv, fast det är inte sant, men nästan.

det var ej så svårt att somna om igen. min kropp är trött och tung. får inte bli förkyld för då är det ute med mig.
eller litet grann i alla fall.
nu ska jag äta min heliga gröt som jag inte ätit på hela helgen.
ska dricka kaffe oxå och bli redo för dagen!!

en helg iväg. nu är jag hemma igen. det var jobbigt med maten.
räddade helgen med hungercontrol-drycker som jag fick i mig i smyg.
annars var alkohol lätt att få ner. (lätt till eskapism?)
på lördagen beslutade jag mig för att inte dricka något mer, efter att
ha druckit på fredagkvällen. efter en stund när detta beslut tagits tar jag
tag i vinflaskan och vrider om korken. ett glas är ju okej.(?).
ett glas blir till hela flaskan.
just då kändes det som, antingen alkohol eller benzo.
alkoholen kan bli för mycket men ej sådär farligt mycket när man har det
begränsat. benzo kan lätt bli för många, och hur skulle jag ta mig tyst
och smidigt till akuten. skönt att lite tänkande fungerar i alla fall.

är dålig på att fylla i både dagbokskort och matkorten. skit.
vill jag verkligen få ett bättre mående då??

har sovit sedan klockan sex, sju tror jag, vaknade nu och vill inte kalla
att jag är pigg men inte heller så att jag lätt kan somna om.. eller?
blir en aning tveksam nu faktiskt. kanske ska starta ett ugly betty.

få bort min ångest som jag ni skapar själv. har jag ingen ångest att tala om,
då skaffar jag mig en sådan ångest, jag vet inte vad jag ska göra.
jag trodde att jag växt upp en aning, men nej.
vad vill jag verkligen göra och vad gör jag för att fylla mitt tomrum?
jag vet verkligen inte vilket av det jag gör.
jag har ingen aning om vad jag håller på med just nu!

så härligt mycket att göra. dock lite jobbigt med att hinna med allt som vill hinnas med.

i helgen ska jag iväg. inte komma hem fören på söndag, om det ter sig illa kanske på lördagkväll.
det beror på hur jag mår. hur svårt det blir med maten med alla människor överallt.
ska fara ikväll och jag har bara pakat underkläder så jag borde sätta fart. ska vara i skolan hela långa dagen.

har inte tränat då gymmet varit stängt. jag saknar det redan.

alldeles för disträ för att skriva märker jag.

var hos psykologen för sista dbt-orienteringen.
jag ska börja i dbt.
hon tog upp utan att jag hann nämna något om det, att hon kan
remittera mig till en kirurg när jag gått i dbt ett tag.
man kan tydligen bränna av något slag, det ska göra väldigt ont.

ska börja fylla i matdagbok.
jättejobbigt att visa hur mycket jag äter.
jag frågade hur noga jag ska vara, om jag ska skriva hur mycket av allting
eller hur jag ska gå till väga.
hon talade om matskedar, jag talade inte om matskedar, hon talade om teskedar,
jag menade deciliter..
avskyr att jag äter så mycket som jag gör.

en del av mig vill gå upp, en annan del vill det såklart inte.
pendlar från timma till timma, ibland minut för minut, ibland sekunder.

köpte lite lösgodis som jag skulle "unna" mig.. tänkte inte kräkas upp det.
kräktes upp det. ätit fil med müsli och macka, vill inte behålla allt..

jag lyckades avstyra att hetsa när jag kom hem från skolan!!
för mig är detta en stor sak då jag ofta, ofta gör detta.
sedan slog det mig bara att gå till gymmet istället.
så jag gjorde.
underbart att bara få springa av sig och släppa energi och få ny.
ta en härlig dusch och sedan nya tag, som att göra min läxa.
det ska jag göra nu.
har sett på ett avsnitt av ugly betty och ätit keso med gul och grön kiwi.
nu ska som sagt bara det läsas plugg så är dagen fulländad.
bara jag inte faller dit i kväll..

ha den äran till mig kan jag hoppas.
planerade en hetsning när jag kom hem efter en jobbig dag i skolan.
nej, nej, nej!!
jag går till gymmet istället.
skulle egentligen ha en vilodag från träning idag.. men, men..
hela helgen blir ju träningsfritt så..
det är ju i alla fall en varierande träning från dag till dag.

fast byter jag ut hetsning mot träning nu?
allt blir fel.
fast det behöver ju inte bli farligt..

sitter vid köksbordet och ska plugga. det går sådär med självdiciplinen.
har fyllt på med energi efter passet på gymmet.
på gymmet tänker jag inte på mina armar. jag flänger runt där med bara
armar. jag undrar om det bara är jag som inte tänker på de.
jag ser mig nu som en före detta självskadare, tror jag i alla fall.
har ju tappat bort räkningen på hur många veckor det är.
jo, fjorton veckor på tisdag utan självskadebeteende.
så föredetta självskadare men märkt för livet.
nu mera ätstörd utan någon som helst kontroll?
byta ut det ena mot det andra.
det var ett djävla tjat.
har så svårt att se mig själv som ätstörd. självskadare ja, men inte ätstörd.

det känns som att mycket går på repeat.
om och om igen..
ibland med lite skarvar.

jag tycker om gröna äpplen.

ont i handleden.
äter keso med blåbärssoppa, det är bland det godaste man kan äta tycker jag nu.
ska straxt till gymmet och finna min inre balans.
har målat naglarna.
pluggat lite men inte tillräckligt.
tvättar för första gången denna vecka oxå, jag börjar bli bra på detta?
äntligen införskaffar nya leggins.
vädrar in härliga luften.
katten ligger utsträckt i soffan på mitt täcke.
druckit te ur muminpappamuggen för att bli lite smart.

imorgon gås det upp i lagom tid så det hinns att äta frukost innan träning.
packning innan träning och sedan iväg till träning.
tillsammans med sambo. dock ska jag gå på pass men inte sambo.
sedan när vi kommer hem ska det fyllas på med ny energi och sedan dax att plugga,
tvätta och göra mig redo inför kommande vecka som att fixa naglar bland annat.
sedan kanske det blir ett pass till på eftermiddagen, ett lugnt pass. får se hur det ter sig.
för sedan är det en ny vecka. en ny vecka som jag måste ha massa energi, glädje och lust till!!

så straxt ska jag gå och lägga mig. bleker mina tänder som jag glömt/inte gitt göra på några dagar.
något annat jag glömt av är att fylla i dagbokskort. hur tror jag att jag ska kunna komma ihåg hur jag mått?
jag är terapistörande och en dålig människa som inte vill ta tag i mitt liv och må bra..

god natt?

jag är allt väldigt dålig på att vara ärlig.
framförallt att vara ärlig mot mig själv.

men att vara ärlig mot sambo är oxå så svårt.
vad skulle hända om jag berättade om mina ätstörningar?
jag är rädd att sambo ska bli yr igen, att en ny karusell startar efter
allt som skett med mitt självskadebeteende.
rädd att vi ska bli mer osams för att sambo kommer att ha koll på mina matvanor.
skulle det hjälpa eller stjälpa mig?

hur ärlig ska man vara när sanningen kan göra ont?

jag vet inte om jag kommer att klara av livet, ja, så fånigt.
jag vet inte hur jag ska orka med mig själv, hur jag sa få mig att
orka med mig själv med andra.

"ingen har sagt att det ska vara lätt att leva."

jag insåg något som jag har insett lite mer och mer. men idag kom det så tydligt.
jag har ingen som helst kontroll över mitt kräkande.
kanske har varit tydligt, fast inte för mig. eller det har det fast jag har inte velat ta till mig det.

jag har gjort så mycket dumt och onödigt, och det inte alltför längesedan.
jag vet inte ens om jag ångrar det jag borde ångra.
jag gör fortfarande så mycket dumt och onödigt. allt i olika nivåer.
upp och ner och upp och ner och upp och ner och upp och ner och upp och ner ner ner ner..

trögt att komma upp imorse, men upp skulle jag för jag skulle iväg och träna.
skönt ändå att komma upp och inte ligga i sängen tills huvudvärken smyger sig på och gör en tung hela dagen.

kom i alla fall iväg. det var segt att träna idag och jag känner mig trött både fysiskt och psykiskt.
sedan dusch och lite bastu.

handlade efter lite kiwi, kesella, keso, müsli och gurka.

nu är jag trött.

ibland sker så mycket så fort.

jag letade som en galning för att finna något att hetsa. hetsade och ja..
fick senare för mig att jag skulle dricka vin ikväll, kastade mig ut och skulle fara till systemet som
stängde om fem minuter. påvägen dit ångrade jag mig, kom på att jag skulle ju träna imorgon.
svängde av och gjorde en u-sväng (på säker plats) och stannade och handlade lösgodis istället som
jag hetsade tills jag mådde riktigt dåligt fysiskt, sedan fick de gå samma väg till mötes.

kan svänga på två röda. jag hinner inte med. vips så får jag finna mig i det som skett.

nu har jag nog avsagt mig att göra något förutom att ligga i sängen och se på film. men det är ju så svårt.
blir rastlös och stressad och så kommer ångesten.
ska i alla fall ta det lugnt tills sambo kommer hem, om cirka 40 minuter..

jag tog ett stadigt grepp om dagen idag och gick på spinningpass riktigt tidigt innan det var dax för skolan.
det var jättehärligt och behövligt. en mycket bra start på dagen må jag säga.
skolan har varit givande och tuff med ett uns frustration på slutet av dagen. det känns att det är fredag så att säga. nu är det helg och jag känner mig redan ihjäl stressad..

när jag kom hem åt jag dessa underbara pannkakor igen. ångest, javisst. men inte upp med de för de.
vill inte tänka mer på allt jag ätit.

ute blåser det och jag vill bara vara inne och helst krypa ner i sängen och se på någon bra film.
dock har jag så svårt att slappna av och någon film som jag känner att se på kan jag inte riktigt komma på.
men det är ett världsligt problem just nu.

det var mycket arbete igår i skolan. så härligt!!
hade mycket motstånd som mens, huvudvärk, seghet och frustration.
men det gick och det var underbart!

beter mig som en trotsig femåring. skäms att jag tycker om det, fast
jag hatar det lika mycket.

inser lite då och då att jag är mycket smal. (fast jag ser det inte i så fall).
funderar på om människor
ser det men att det inte sägs något för jag ser lite sjuk ut? jag vet inte.
när jag talade med en vän häromdagen fick jag "du-ser-väldigt-smal-ut-blicken".
ja, då ska jag väl gå upp litet grann.
hur, hur, hur??!!
jag är ju på min underbara siffra nu. det är ju där jag vill ligga.. eller?
jag vet inte?
igår kom jag hem straxt efter åtta och sambo hade grillat.
jag slog bort alla tankar och bara åt.
resultat:
så djävla ont i magen.
förmycket förlite skämmer allt.
klart jag förstår i efterhand och säker då oxå, hur dumt det var att äta så mycket och så sent.
men jag har inte kräkts sedan i tisdags vad jag vill minnas.

har funderingar om att klippa i mitt hår till sommaren. jag har förstört det så mycket
så det kanske är läge att bara klippa av det.
jag älskar långt hårt.
kill your darlings?

ligger i soffan och tittar på scrubs.
har tagit tre små tabletter för att få det att försvinna.
dörren smällde igen och jag rycker på axlarna.
orkar så inte med mig ska bli skönt att vara borta största delen av dagen imorgon. ska försöka sova ut imorgon om det tillåts.
ta mig bort ta bort mig bort mig ta mig ta bort

härligt att gå på pass själv på gymmet.
läskigt men skönt.
jobbigt att ledaren var smal och snygg.

när jag kom hem orkade jag inte vara hemma så
jag gick ut på en promenad.

är så ilsk. stör mig på allt som sambo gör och framför allt
inte gör!
det ska finnas massa växter inomhus men de ska tydligen vattna sig själva.
ni ser, jag är sjukt lättretlig.
jag har nu bytt sängkläder och det tycker jag väldigt, väldigt mycket om.
krypa ner nyduschad och ren i de rena lakanen. mmm..

jag vill bara bli omfamnad om någon som jag inte kan bli förbannad på
och vilja slå. bli förstådd av någon som inte värderad.
lyssna på någon som inte säger dumma saker.
jag vill ha en låsas vän.

jag sover nog i vardagsrummet inatt..

kaaaaaaaan vara så att jag fick en liten aha upplevelse idag..
mitt lynniga humör som håller på att göra mig komplett galen kanske inte
är så hopplöst. idag fick jag min mens, eller liknande.
därför känner jag mig ännu trasigare, hopplösare och fulare. kanske.
därför är magen uppblåst. kanske.

så jag tog ett djupt andetag.

köpte mig en ny foundation som kan dölja mer av mina skavanker i ansiktet.
jag hoppas att den blir bra. det vär flera år sedan jag hade en flytande foundation.

har nu ätit tio pannkakor, tio!! tänker inte, inte, inte tvinga upp de.
jag ska träna om två timmar. så nu ska jag ta det lugnt och fortsätta titta på

ny dag, känns som en förlängning av gårdagen.
ska göra mig redo. kaffet står och svalnar till drickbar temperatur, musiken
ljuder ur högtalarna och nu till dessa alla val.
efter frukosten ville jag bara dra täcket över huvudet.
slippa dagen. slippa dagen av egna värderingar, andras ord som bildar meningar
som jag ständigt feltolkar, eller gör jag? tar åt mig och vill ramla ihop på golvet och gråta
och skrika. sträcka ryckigt ut kroppen och sedan ryckigt tillbaka till fosterställning och stanna där.
skrika utan att tänka på att rösten spräcks, att grannarna hör, att inte bli värderad, så stänga av
och sättas i laddning för att sedan orka (?). inga garantier utlovas för världen är rädd för att bli stämd.

vet inte om det kan vara att jag får förlite medicin eller om det helt enkelt är
jag som är knäpp i huvudet.
är alldeles jättesårbar, kan oxå helt enkelt vara sådan jag är som person.
deal with it! je ne sais pas..
upp och ner och hit och dit.
ska ge upp litet grann och tar till medel i form av tabletter för att sova idag.
oj, vad jag är omständig i mitt språk.
ätit trerätters idag som fick komma upp ganska fort igen.
gick skamset tillbaka till bordet och kände hur skyldig jag såg ut.
påvägen hem köpte jag godis. ? . åt och tänkte att detta ska inte upp.
jag är för smal ( ? ) och det gör inget att jag går upp litet.
men det fick inte stanna särskilt länge det heller.
fast ska jag gå upp så ska det väl ändå vara genom nyttig mat och la la laa.
är nog lite väl trött i mitt huvud.
bleker mina tänder i tio minuter till, sedan sängen.

är så malplacerad och längtar efter att bli rättplacerad.



jag vill (nog) bara falla, men jag faller inte.

jobbigt. tog tag i mig och skulle handla. i entrén möter jag en tant som påstår att jag gick in i henne. jag nuddade henne inte ens. jag var nära att bryta ihop och gick med tårar i ögonen. vart så arg och ledsen på tanten som jag försökte tala med men som bara gick.
hon tyckte att jag skulle ha lämnat företräde åt henne för att hon skulle gått ut. javisst, det skulle jag säkert men jag hade så mycket annat i tankarna så när hon mummlar att det är ju bra att man lämnar företräde åt de som ska gå ut flippade jag bara inuti mig. jag sa till henne att det var väl inte så farligt. - men du gick ju in i mig. nej, tanten! det gjorde jag inte!!
fan jag orkar inte..
jag är så överkänslig.
sen så är det väl mycket känslomässigt för mig och då gör var enda liten sak som sker att jag blir påverkad.

tji fick jag när jag skryter om att jag somnar så bra på kvällarna.
låg och lyssnade på havsljud på radion och låg vaken i flera timmar.
men, men.. tur att jag har sovmorgon idag då!

känner mig positiv idag! wow!!
har ätit min gröt, har målat mina naglar och ska fortsätta göra mig redo för dagen.

nu ska jag försöka att inte tänka så mycket så blir det nog en bra dag.

dagen blev bättre. det tog tid men det gick uppåt, uppåt, uppåt och sedan neråt, uppåt, neråt osv..

såg på en film på svt1, om jag vänder mig om, så fin film! så nu är klockan sent och jag har röjt i köket och bleker tänderna samtidigt. fick en så fasanfull ilning i nedre tandraden så jag inte visste vad jag skulle göra.
jag ville inte ta bort blekningen, o nej! vill man vara fin får man lida pin!
nu känns det lite bättre och halva tiden är kvar.

har hetsat som en galning idag och jag hatar det!

är väldigt yvig i huvudet och har svårt att författa något läsligt.

ser framemot morgondagen!

det är elva eller tolv veckor utan självskadebeteede, jag har tappat räkningen. jag mår väldigt dåligt av hur mina armar ser ut nu. ser på mina armar, ser på andras. fanfanfan.

en i skolan skämtade till en annan som hade lite ludd som fastnat på armbandsuret.

- har du fått anorexi eller?

jag ser mig inte själv som anorektiker, jag tror verkligen inte att jag har det. men.
hon verkar alltid komma med dessa dumma skämt när jag är i närheten.
jag kan inte finna dessa underhållande då jag inte känner till hennes bakgrund.
tror inte hon själv levt runt eler med varken anorexi eller självskadebeteende, men det vet jag ju verkligen inte.
nu finns det ingen regel att bara de som lever runt/med det får skämta om det.
jag vet inte hur jag ska förklara detta så det blir tydligt.

jag stod i alla fall där och tittade ner i marken när skämtet sades och gled ur vår lilla cirkel och smet in.
personen i fråga som sade skämtet var samma som klädde ut sig till "emo" på en fest och hade satt fast rakblad och sminkat blod på sin arm.
som tur var, för mig alltså, så befann jag mig inte på den festen. jag tog illa vid mig då hon känner till mitt självskadebeteende, eller hon känner till det och har sett mina armar.
jag vet inte. jag är säkerligen överkänslig men det är inte roligt.

nu är det verkligen förbi läggdags, straxt dax att ta bort blekningsstripsen och sova!
jag sover så oförskämt bra fortfarande utan tabletter!

solen vill bara vara bakom molnen, eller den kanske inte vill, men den är det.
just nu vill jag nog oxå vara bakom ett moln.
åt mycket onyttigt när jag kom hem imorse. inte värdera, inte tänka på det.
så idag är det nyttigt som gäller. inte som jag tänkte först att fortsätta köra på det onyttiga.
inte tänka så mycket på det för då blir det för jobbigt.

vill bara falla in i ett töcken av tabletter. det ska jag inte, idag ska jag ju vara nyttig.

talade mycket med en ganska nyfunnen vän igår, mycket kom upp. inte mycket utrett.
vi ska ta en fika någondag och tala nyktert istället.
tänker mycket på det vi talade om. psykisk sjuk, självskadebeteende och sådant.
att den nyfunna vännen som jag nu låter kalla f, inte har skärt(inte skurit) sönder sinna
armar på grund av rädsla vad sina nära ska säga och så.
det är intressant att jag har känt precis samma sak, ändå så gick jag över och gjorde det ändå.
trots massa yttre faktorer som skulle kunnat vara en hjälp att inte skära.
det har inte hjälpt mig. snarare att ångesten blivit värre efteråt när jag inser vad jag förstört.
det blir luddigt detta.

mycket tankar i mitt huvud. mycket ångest. tur att jag inte är ensam hemma.
ska bli skönt med en ny vecka med skola. oxå jobbigt, men jag hoppas på ett bra sätt.

men jag försår inte vad det är som händer med mitt liv. vart är jag påväg, vad har jag gjort?
det är svårt att orka med livet litet grann, ingen har sagt att det ska vara lätt.

var faktiskt på fest igår. jag står ännu förvånad. fast jag sitter för det är det kroppen tillåter.
och nej! jag klagar inte över att jag drack mig rusig en afton som den. jag var fullt medveten att jag
skulle må som jag gör, i alla fall något liknande.
det vart lite känslomässigt i vissa stunder med några människor.
oxå lite jobbigt när man ska sitta och tala om djupa ämnen med så mycket rusningsmedel i kroppen.
rädd för vad jag kunde tänkas ta till? jag vet inte. hittills har jag bara självskadat i nyktert tillstånd.
jaja, vill nog inte gå in på det nu.
måste nog smälta det som skett. eller är det lika bra att strunta i det måntro?

gosade i sängen med katten till klockan elva. det var mysigt.
jag har försökt ta det lugnt idag men det är så svårt.
är så galet stressad och har svårt att sitta och titta på tv.
men jag lyckades gå och lägga mig förut och lyssnade på p1 med katten på mig.
somnade men vart väckt av sambo. vet inte riktigt varför. för att jag ska kunna sova
ikväll? jag ska ju på fest.. eller så ser planerna ut men nu undrar jag om jag kommer
att klara av det.
känner mig hyper i huvudet och så djävla ful och äcklig.
min mage känns enorm och jag ångrar som bara den att jag inte kräktes upp de
jordnötterna jag åt förut.

vet inte vad jag ska ha på mig för att känna mig fin. vet inte hur jag ska ha håret
för att inte känna mig ful.
jag hatar mina tankar och mina så kallade problem.

det rusar i mig och jag vet inte vad jag ska göra, ska försöka måla naglarna.
för jag är ett ytligt äckel som misslyckas.