ånej

fredag bättre än tordag?

inte paris

fan, jag vill ju inte fara imorgon!! verkligen inte!!
det är meningen att vi ska fara till svärföräldrarna imorgon..
jag ser inte alls framemot det, bara allt jobbigt kommer emot mig i snabb hastighet
och den är hård, smetig, illaluktande och djävligt obehaglig.

ja, jag överdriver säkert en smula.
vad är att överdriva?
så här känner jag nu.

jag måste tvätta, tvätten ska torka, helst städa och göra fint här hemma, packa - vad fan ska jag packa?!
måste vara pigg och glad, måste vara social och inte gnällig, inte orolig, inte, inte.. mig själv..
jag vill inte fara med. jag vill vara hemma med katt.
katt och jag hemma och kan gosa hela dagarna.
sängen för oss själva.
lugn och ro
gos, gos, gos.

det är någonting fel..

varför är du...

note to myself, igen.
ta alltid, alltid! alltid!! med egen hemnyckel när jag är på promenad med sambo.

rosa bandet

tänk om torsdagen hade varit fredag, då hade jag varit ledig imorgon.

okej, imorse träffade jag stödkontakten på psyk.
jag trodde personen i fråga var yngre än det visade sig. så kan det gå.
han var så trevlig att han skickade aldrig ett papper med sitt namn på och en dag och tid som jag skulle komma,
utan lyfte telefonluren och ringde mig för att presentera sig och fixa en tid som fungerade för båda.
så det var ett väldigt bra första intryck.

imorse då när jag parkerade vid psyk ser jag en äldre herre som står och röker längre bort.
det slog mig att det måste vara han. det var det oxå visade det sig.
nej, jag tror inte jag har någon speciell kraft men det kändes speciellt när jag hade en förutbestämd bild av mannen och så.. jaja..

han var i alla fall väldigt sympatisk och sade mycket vettigt.
jag var nästintill lyrisk när jag gick därifrån.
han har ett helt annat sätt att se på saker och ting.

kate nash - min hjälte

igår eftermiddag fylldes jag med mer och mer håglöshet.
jag visste inte vad jag skulle göra, vart jag skulle ta vägen.

efter att ha varit kinkig och gnytt i soffan bestämmer sambo att vi ska ta en sväng med bilen.
sambo fick prata på och jag satt och lyssna och gjorde små inflikar då och då.
det var fint att umgås.

håglösheten satt kvar tills jag bytte radiokanal till p3, som annars alltid brukar vara på men inte i detta fall.
då lyste jag upp en smula, kate nash live!!
precis innan min favoritlåt och allt.
detta lyste som sagt upp lite.

kvart över åtta, om en timma ska jag vara på vuxenpsyk för jag har fått en tid till en ny samtalskontakt.
är opepp på hela psyk och kurator - alltihop, men som sambo sa så är jag inte redo att avsluta kontakterna.
och det är inte det det handlar om, jag är bara så trött på att behöva vara ett sär som måste gå ifrån lektion, komma senare.
det jag tror är att jag är trött på att känna mig "sjuk".
vad nu friskt vs. sjukt är, är en fråga i sig.

inget gym och ändå choklad..?

slutade som tur va tidigare för jag var helt slut en timma innan vi skulle slutat egentligen.
kom hem och åt marabous vita choklad.
ångrar mig lite nu med försöker registrera men inte värdera.
men varför?
varför??
har de denna lilla ruta ovanför hur många gram chokladen innehåller??!!
denna lilla ruta som ska finnas på nästan allt, som bara dyker upp på fler och fler förpackninigar.

onsdag och jag vill inte för det.

jag tror att jag redan har tagit lov.
min kropp är fysikt i skolan men ingenting annat.

jag känner hur mensvärken kommer molande.
stanna hemma och sova en stund? eller skärpa mig och gå ändå?
eller en kombo kanske?

har ätit en annorlunda frukost, för min del, det ska jag nu inte värdera.
jag behöver få muskle till nästa termin och jag ska gitta med.
inte värdera, inte värdera, inte värdera.

jag vill nog allt helst nu, i denna tid, just precis nu, gömma mig åter under täcket och låta världen försvinna.
så funkar det dock inte.
jag ligger under täcket och ångesten växer och jag bannar mig själv för allt som jag borde göra.

det är inte lätt, men vem har sagt att det ska vara det?

tisdagens avslut.

wow, redan måndag..

höst? vinter?
jag avskyr verkligen att skrapa bort den stenhårda isen på bilen.
okej om den sitter så jag bara behöver dra utan någon större kraft för att få bort det.
och ska man starta motorn och sedan skrapa eller skrapa och sedan starta motorn?
jag har redan besvarat den frågan som antagligen inte är korrekt någonstans.

svart utomhus, begynnande mensvärk i magen, opepp på skolan,  trött..

ska kanske träna mitt favoritpass ikväll, beroende på om jag får plats.
har dock fortfarande ont i handleden men det gör nog inget.

vill gömma mig under täcket, vill gömma mig i sovrummet med neddragna rullgardiner och ha katt med mig sov spinnande värmekälla.

men nu ska jag dricka kaffe och försöka göra något åt mitt utseende.

vansinne på en söndag

det är lite vansinne just nu.

sambo och jag skulle ha fikat innan det var dax för jobb för sambos del.
jag gör något, vad gjorde jag? vi vart i alla fall osams.
jag orkade inte, flydde, tillflyktsort - under täcket i sängen.
sambo verkar på så dåligt humör, det blir knasigt i mitt huvud och jag tar åt mig allt.
inte skylla ifrån mig, men jag känner.

efter ett tag kom sambo till sängen och fick mig att nästan gå med ut till vardagsrummet,
då
lyfter sambo på min tröja med kalla händer och är på väg mot min mage - min tjockismage.
dålig kombo med kalla händer och tjockismageångest.
knät for upp på reflex och träffar såklar sambo någonstanns som jag inte ser.
sambo går ut från sovrummet och jag fattar ingenting.
ligger och hatar mig själv för att jag är så djävla dum i huvuvdet och bara förstör-
har alltid förstört och kommer fortsätta att förstöra - allt!

hör hur sambo går in i badrummet.
efter en stund kommer ut och frågor om vi ska fika.
nej!
det kommer ut lika fort som jag hinner ångra mig.

jag ligger kvar under täcket och håller för öronen.
vill inte vara med längre.
tillslut somnar jag och sambo far till jobbet.
kvar blir jag under täcket med vasst och tabletter som första tankar i skallen.
va fan..

har förresten hittat fler tabletter.
har gömt undan någongång antar jag.
de ligger i en påse från apoteket och jag anar vad det är.
jag skulle ha gjort mig av med den påsen och dess innehåll för länge sedan, när jag fann den.
det har jag inte gjort.
det är någon slags flippad överlevnadsinstikt som har hindrat mig kan jag tänka.

jag har knaprat på knäckebröd och pusslat.
nu vill jag knapra tabletter och motsatsen till att pussla ihop mig.

mmm

katten gnager på ett gammalt löv på golvet.

två och två fast jag var själv men det gick bra i alla fall om inte bättre.

har nu varit och tränat.
det var ett pass där man jobbade två och två. jag var ensam..
en klasskompis skulle vart med men var ute och festade istället igår.
så jag gick alltså dit själv och anade att det kanske var ett två och två pass.

när jag kom dit kändes det bedrövigt och djävligt ensamt.
jag fick träna med instruktören när hon inte sprang runt och kollade på de andra.
fans, fan, var orden som snurrade i min skalle.
tills det bara släppte och jag insåg att jag fick träna dubbelt så mycket som de andra.
jag körde järnet och alla ville varandra väl fick naivajag för mig.

nu är jag hemma och har duschat, druckit en gainomax och ätit en banan.
jag vet att det inte gynnar apan i gainomaxreklamen.

ska straxt iväg till andra försöket att inte vara helt upfuckad(härligt ord).
nu är jag smått stressad.

igår kände jag att jag inte ville leva längre.

igår gick det åt helvete. jag var sämst i hela världen.
jag förstörde och gjorde fult!

nu gör jag det jag vill(?). visst att det är tufft och slitigt men det är ju detta jag vill(?).

ett nytt försök idag. nu får jag fan skärpa mig.
det känns så hopplöst.
jag måste verkligen, kan inte hoppa av, göra detta många gånger.
vad gör jag efter detta år?

börjar studera något annat? vad?
skaffa barn? (haha)
skaffa hund då? (tss)
jobba med något som jag bara tjänar pengar på men inte ger mig det jag vill ha?
skära halsen av mig?

jag är fånig, barnslig och nu ska jag iväg och träna innan det nya försöktet.



denna längtan att inte längre behöva finnas längre, varför?

det är fredag och det är bara att göra.

kaffe dricker jag nu och slappnar av i mina axlar.
har varit och cyklat på gymmet.
är duschad, sminkad och klädd. måste fixa lunschen. annars är jag nog klar för att bege mig till skolan i det närmaste.
ser inte framemot det. det är fram till lunch som vi har det som numera är ångestfyllt.
fast det behöver inte vara så idag. det kanske rinner på och löser sig..
ingen idé att spekulera, bara att vara här och nu och se vad som sker.

idag fick jag en present!

var jobbigt i skolan idag.
jag försöker att kämpa på och hoppas att denna propp som sitter för allt vad flyt heter kanske lossnar snart.

talade med min finaste vän och så tar han fram ett paket!
det var ett hello kittypussel!!
500 bitar och motivet ser ni nedan, massor med fina färger och figurer. detta gör mig glad och varm  hjärtat.
har bara lite svårt att förstå att jag fick en present, (det är jag ju inte värd).
sådana tankebanor är jag full av.

så jag har pusslat lite nu på kvällskvisten och ska nu ligga i sängen och läsa lite, alternativt sova.
ska upp tidigt, tidigt imorgon och träna och sedan skola.

dax för en kopp kaffe minsann.

trots att min vovvelängtan är stark så svalnade den lite imorse när det visar skitkallt på termometern.
inte så pepp på att knalla ut med en liten vovve i kylan på morgonkvisten.
när jag har min vovve så ska jag skaffa mig så rejäla kläder som värmer enda in i märgen!

fick proactive igår, har läst om den och känner mig skeptisk att den ska fungera.
ska glömma bort det jag läst och få en uppenbarelse att detta medel ska göra underverk med min hy!!

smått fullspäckad dag framför mig.
måste ladda upp ordentligt om jag ska tya med detta, så känns det nu, när jag väl är igång går nog allt utav bara farten.

fina vovven kom in i mitt liv och försvann lika kvickt.

jag sitter i bilen och är påväg hem, då tultar det ut en liten vovve som korsar vägen.
djävla människa, tänkte jag.
men jag såg ingen människa.

parkerar bilen vid en närliggande hållplats och går fram till vovven som glatt möter mig.
bara ett halsband utan namnbricka och nummer.
det stod helt still i huvudet på mig, vad ska jag göra?!

ska jag ta hem den? men de kommer ju ägaren aldrig hitta den.
ska jag ringa polisen? nej!
tillslut så slog det mig, det mest logiska, knacka på husen i närheten och fråga.

tar tag i halsbandet men inser att det blir krokigt att gå så men jag märker att vovven är villig att promenera med med. så vi går längs husen och jag tänker att kanske, kanske går vovven hem.
men jag ger upp det tänket ganska kvickt och ringer på hos en familj.
som tur är så känner de igen vovven och ger mig en adress.
jag går dit med vovven som jag nu har ett snöre till som jag fick hos familjen.
så är det ingen hemma.
straxt kommer det en man gående och jag hoppas att det skulle vara herr husse.
det var det.

han tackar så hjärtligt för att jag hittat hans hund och tagit hand om den.
jag går tillbaka till bilen och allt är som vanligt..

förutom att jag känner mig ensam och handen känns tom.
jag trivs med en liten vovve vid min sida.



(viktigt att ha namnbricka med telefonnummer även om man inte tänkt tappa bort vovven.)

ha den äran?

varmt vatten över hela mig.

ta bort mig litet grann

ja eller nej, rätt eller fel?!

kommit hem från skolan. sista timman vart fylld med skrattattacker.
det var härligt och tillåtande, kan dock inte låta bli att känna mig så ihålig, tom efter jag skrattat så mycket.
som att en melankoli sänker sig över mig som ett straff.
det är läskigt i skolan men på något sett kanske lite peppande.
jag vill vara så djävla bra heeela tiden, slår på mig när det går "dåligt".

har ätit sedan jag kommit hem (alldeles för mycket, enligt det ätstörda).
är så godissugen, har kommit in i en sådan period, innan mensen.
igår tillät jag mig äta lite godis efter jag varit och tränat.

en del av mig blir upprörd och tycker att livet ska väl ändå levas,
och varför inte unna sig det man tycker är gott.

en annan del av mig blir oxå upprörd och tycker att i livet ska man vara smal..

ett skepp kommer lastat med.. en remiss till kirurg.

har fått en remiss skickad till plastikkirurg för mina ärr.
kommer med största sannorlikhet få avslag.
säger inte jag alltså, utan min läkare som skickat många och fått lika många avslag.

vi verkar tydligen inte ha något värde i den världen.
jag har visserligen åsamkat ärren själv, men..
alltid detta men.
men
det är ju sant..

kanske lite VARNING.

kväll och magen är svullen, håret fuktigt och stämningen i mig är ledsen.

jag vill tillåta mig ta plats på ställen där jag inte vågar, inte tycker att jag är värd.

jag vill kunna titta på mina armar utan att känna hur det vassa som en gång var, särar på min hud.

många tankar som dröjer sig kvar i mitt huvud, som gör mig förvirrad och självkritisk.

funderar på om jag själv har orsakat min diagnos, om jag har förvärrat den?
finns den?

pusslet har jag tröttnat på och lagt ned i dess låda. köksbordet fritt.

imorgon ska jag till läkaren på psyk. ska han se ned på mig för överdosen?
ska han tala på om ingenting för att få tiden att gå?
har kommit fram till med min kurator att inte göra slut med psyk.

jag vill inte ned i gropen igen. jag vill nog allt vara kvar uppe, över ytan.
hur gör man?

gör som katy perry.

jag får en klump i halsen varje gång jag ser mig själv i spegeln.
allt jag ser är alla äckliga finnar.
har testat lite av varje. inget har gett gott resultat.

sist testade jag cliniques anti-blemish, vart inte bra heller..

nu går jag på allt jag ser som har med att bli av med finnar.
allt är dyrt men jag är desperat, väldigt desperat!!

i go proactive, som katy perry, bland annat.
ska beställa idag!

kära dr åsa och min kropp

såg på avsnittet av dr åsa där de talar om graviditeter.
blir förvirrad och smått förtvivlad.
allt verkar vara av betydelse, allt!

men det är visserligen inte läge än att skaffa barn, men vi ska i framtiden, är det allt tänkt.
jag ser verkligen framemot att få ha en liten i min mage.
galet läskigt oxå.
men så fint!



är trött i armarna efter att ha spelat wii active.
känner mig stel i nacke, axlar. detta hindrar mig i mitt arbete.
mina knän knäpper.
höften som jag trodde var bra känner jag nu av.
träningsvärken är i alla fall dräglig eftersom jag vet varför jag har den.
men annars vill jag nog reklamera denna kropp ty den uppfyller ej kraven!

obeskrivligt bra plan - kör!

tar mig i min ickebefintliga krage.
skriver klart.
kopplar in skrivaren och hoppas innerligt att jag får det att fungera med utskrivt.
tejpar.
som belöning skriver jag sedan ut en bild på herr strindberg att glo på.
nej, jag ska stirra!

göra göra göra

----->

strävar efter att känna mig duglig, bra, behövd.

min självbild påverkar mitt beteende som påverkar andras bild av mig som påverkar andras beteende mot mig

min självbild -----> mitt beteende -----> andras bild av mig -----> andras beteende -----> min självbild -----> mitt beteende -----> andras bild av mig -----> andras beteende -----> min självbild -----> mitt beteende -----> andras bild av mig -----> andras beteende -----> min självbild -----> mitt beteende -----> andras bild av mig -----> andras beteende...

ja, ni fattar. det går runt, runt.
om man då har en "dålig" självbild av sig själv som, jag är ju så ful och värdelös, så påverkar det mitt beteende.
andra ser då det och tror att, jag är ful och värdelös och börjar då behandla mig som så.

jag bryter detta genom att ändra mitt beteende, jag kan fortfarande tycka att jag är ful och värdelös men jag låtsas inte om det, visar det inte. då ändas hela kedjan.

kanske att man vinner på det?
kanske jag kan ändra min självbild?

termops!!

en ström av grrrl riot kom likt  hastigheten av en projektil som lämnar sin kropp idag!
en klasskamat och jag stod och hängde då det kommer dam fram med en termos i handen och vänder sig
till min klasskamrat, som är en man, och frågar om inte en stark man som han kan hjälpa att öppna termosen.
varpå
jag sträcker fram min hand och vill ta tag i termosen och säger att: nej, kanske en stark kvinna kan!
damen ser på mig med skepticism när jag får tag i termosen och börjar ta i.
akta så du inte får kaffe på kläderna! får damen ur sig.
och plopp! öppen!
och det var jag som gjorde det, det var jag, en kvinna som öppnade den!
damen blir nog allt glatt överraskad och med förvåning säger hon att de var två i sällskapet som försökt men inte lyckats.
klena käringar som räcker över gurkburken till deras gubbe hemma!!

ja, jag vet inte riktigt vad det är som sprudlar upp i mig.
kan knappt bärga mig tills jag får berätta detta för sambo, som antagligen inte kommer att vara lika uppe i taket som jag över detta.
men det gör ingenting. för inom mig brinner en liten, liten låga av något som kanske är stolthet. och jag vet att denna lilla, lilla låga snart kommer att bli en glöd och till slut försvinna.
så jag passar på.

min kära klasskamrat fick ett gott skratt oxå.

snorets återkomst på onsdagmorgonen.

varje morgon jag vaknar jag har ont och är stel i nacken.
hoppas att det går över så jag slipper ta tag i det.

snoret kom åter nu på morgonkvisten, svårt att avgöra om det är för träningen igår eller ej.
kan hur som helst inte göra det ogjort.


det är en sak som gnager i mig.
en konflikt som bara jag vet om, som bara jag tänker på.
men det är två om saken.
jag kan inte lägga över skulden på någon annan.
jag kan inte säga att det kanske hade kunnat vara ogjort, ifall..
jag kan inte få detta ur mitt huvud, men heller inte ta upp det.
det lägger väl sig i sinom tid.
jag känner mig ledsen och lite sviken.

jag lägger fokus på tiden som går och ser resultatet efter det.

lång dag som går mot sitt slut för min del.

lång, lång dag i skolan idag och jag försöker så att inte värdera och sparka på mig själv.
just nu känns det nästintill som ett omöjligt uppdrag.

kom hem och tänkte kolla om det fanns något pass på gymmet som kanske skulle vara skoj.
är nu i slutet av förkylningen och känner att det är dags att börja träna igen.
vart oxå lite sugen på en höstpromenad.
men
gick in och fann ett pass och påriktigt "råkade" boka det.
gjort är gjort och jag kunde inte avboka.
det var ett härligt pass och jag känner att det var bra och nu skakar mina armar och ben lite lätt.

ska nu borsta mina tänder och gå och lägga mig.

tända den brinnande viljan!

jag vill finna tillbaka till min vilja, den brinnande viljan!
när nästan ingenting kunde stå ivägen.
när matematiken, utekvällar och sjukdom fick vika sig för det jag ville och trodde på.

jag sätts redan på prov med mitt halsonda som inte vill ge sig, utan blir värre.
men det kommer bara vara en tid till sedan är det full fart!

dock måste hälsan få bestämma lite mer nu än förr.

måste bevisa för mig själv vad jag egentligen vill!!

likt en elefants hufvud.

sovit och vilat större delen av dagen.
vill bli av med denna förkylning, hade planerat att bli av med den nu i helgen,
men det blir inte alltid som man planerar.

nej, skämt o sido.

halsen vill inte riktigt bli okej dock så är näsan bättre.

pusslade klart idag!
nu behövs en ram och ett nytt pussel.
sambo vill nog att det behövs en pusselmatta oxå men vi får väl se.
ska sedan fara iväg och försöka finna något nytt.
dessförinnan ska jag städa av här hemma och pigga på mig.

matt

behövlig lördag.

lite åt det positiva hållet idag.

mjuka sanningar rakt emot mig.

har idag talat med min fina vän.
mycket sanning kom ut och det känns såklart tungt men bra.

jag måste ändra min inställning till mig själv, det har jag länge vetat.
men min vän sa det på en så annat sätt, på ett uppnåligt sätt för mig.
orden snurrar nu runt i skallen på mig och slår nog sakta men säkert rot.

har småbråkat med vuxenpsyk.
de kan inte hjälpa mig. jag inser det nu. de kan verkligen inte.
finna andra sätt att bli tillfreds.

jag lånade denna bok på biblioteket.
kanske kan vara något.
mindfulness.


titto holmer
lycka nu - en praktisk guide i mindfulness

måndagkväll, måndag kväll. är det måndag?

äntligen varit på gymmet!!
var på ett pass och kände mig värdelös första halvan och sedan kändes det lite roligt på andra halvan.

träffade oxå på vågen i omklädningsrummet.
3,7 kg kvar?

är lagom trött i kroppen men helt slut i skallen.
ska väl få i mig något och sedan läsa, lyssna eller titta på något tills jag somnar.

försöker vara tillfreds.

träffade kuratorn idag oxå, det känns bra. vi ska ses igen nästa vecka.

struktur saknas lite denna vecka i skolan men det får gå bra i alla fall.

huvudet mitt.

har gått och lagt mig för jag har så ont i huvudet.
jag får skylla mig själv för det är för att jag inte äter som man ska.
åt i alla fall pannkakor förut så jag blev mätt och de kräktes jag inte upp.

tror ännu en gång att nästa vecka kommer att bli kräkfri.
jag hamnar så lätt i denna spiral neråt, ner, ner, ner.
försöker ta tag i det.

sambo sitter i soffan och tittar på the guardian.
det gitter jag inte med.
men innan satt vi och gosade lite i soffan.
fast när sambo kom hem förut så var jag ett monster.

imorgon börjar en ny skolvecka och det ska bli bra.
det har rörts om lite men det verkar allt fixa till sig och bli bra i alla fall.

nu ska jag vila min skalle så det orkar morgondagen.

trött, men inte på att pussla.

har legat en stund på golvet och tagit mig samman.
är så trött.
så trött på att vara hungrig
så trött på att kräkas
så trött på att inte veta vad jag ska göra med mig själv

är ensam hemma och ska laga soppa.
vart arg för att sambo ätit upp potatisen som jag hade tänkt ha i soppan.
arg för att jag vart arg
annars blir jag arg om sambo inte äter, eller slarvar.
nu vart jag arg för att sambo ätit och får inte ihop.

på golvet fick jag rannsaka mig och kom bland annat fram till att jag gör en annan soppa utan potatis.

har pusslat och sovit största delen av dagen. oxå tvättat.

jag tycker om att pussla. att få bitarna på plats.

dela upp allt i lika stora bitar.

nu har vovve fart hem.

straxt ska jag iväg på en skolgrej. sedan är det äntligen helg.
var lite kort i skolan förut och kände mig väldigt opepp på gruppen.
men nu är det bara att stå ut i några timmar och tänka på mig själv(det är jag bra på).

förkylningen känns bättre efter massa förkylningsdroppar, alvedon och promenaderna och oxå lite vila.

har börjat städa lite och tvätta. jag är så tråkig.

var inne på min internetbank förut och det var jobbigt.
fan att jag ska vara så dålig med pengar..

vovvevakt!

idag är jag vovvevakt!
vi har varit på många promenader och nu är vovve lite trött.
katt är dock inte så glad över detta besök.
katten blir en tudor och vovve verkar tycka att katt är knasig.

jag hoppas verkligen att jag kan vakta flera gånger för vovve är underbar
och vi går härliga promenader.

jobbigt bara att jag är lite förkylningssjuk och har värk i höften.
men jag behöver säkert röra på mig och det gör jag sannerligen idag.

vi ska nog allt ta en sista promenad innan vovveägaren kommer.