trettionde juli - grymt genomtänkt plan
vart har jag tagit vägen?
jag jobbar min sista vecka innan jag har semster! jag har semester!
tyvärr innebär detta bland annat att vi ska till svärföräldrarna som ger mig massa ångest. men jag ska försöka omvandla detta till något bra.
ut och springa, äta lite och gå ned i vikt och bli snygg! jihaa!!
nittonde juli - påhoppad
igår lät jag en person förstöra min dag.
i korthet.
puppc och jag var i trädgården, det kommer främmande till grannen. jag kallar på puppc som blir så glad att det kommer folk och stänger öronen, lyssnar inte på mig.
en av personen tycker puppc är söt och talar med bäbisröst och böjer sig ned för att hälsa, varpå jag vänligt ber personen att ingnorera puppc. förklarar att jag givit puppc ett kommando som jag vill ska fullföljas innan det får hälsas. personen ifrågasätter mig och frågar sen om jag har haft hund innan.
paff blir jag och ja, jag har haft hund innan..?
personen säger, att det är klart han hunden (min hund) ska få hälsa.
jag försöker förklara återigen att jag ville att kommandot skulle fullföljas innan det blir hälsa.
personen skakar på huvudet och säger att denne minsann haft hundar och katter...
jag frågar vad är det med dig???
så jag förklarar att personen förstört min dag, lyfter upp min puppc och går in. tårarna sprutar och jag ska jobba om en kvart.
börjar tänka vart jag ska omplacera min lilla älskling. jag är världens sämsta mamma till min puppc och tårarna vill inte sluta spruta.
efter omgruppering kan jag inte se att jag gjorde något fel, förutom att ta åt mig så förbannat.
det är min hund. min uppfostran.
det kan leda till en död och platt puppc om det springs över vägar för att kommandona inte sitter för att puppc vill hälsa.
rödgråten och skitledsen for jag till jobbet, till råga på allt började en varningslampa på bilen lysa så jag bröt ihop igen.
på kvällen fick det bli en liten vit tablett som tog bort allt det onda i mitt bröst.
är det jag som är överkänslig eller alla andra som är underkänsliga..?
femtonde juli - jobbar nästan som vanligt
är på plats på jobbet och har redan hunnit med mycket.
nu är det heliga stunden med första kaffen!
gårdagens träning känns i kroppen på oväntade ställen.
inledde min löpträning häromdagen. kort kort sväng på kanske 1,5 kilometer, men det är så jag får börja så kroppen vänjer sig sakta men säkert. benhinnor och knäleder. men det är här det brukar brista, flåset klarar mer och vill mer men små steg framåt.
fjortonde juli - gullviva, mandelblom, kattfot &blå viol
salt vind som smekar. lena snäckor. varma solen.
det saknar jag nu.
men istället dansat och svettats knappt en timma.
nu en kaffe med smummat minimjölk.
sola och bli oigenkännligt brun.
tolfte juli - skönt med fredag även om jag jobbar imorgon
härlig morgoncykling avklarad!
känns bra i kroppen och skallen. vaknade först klockan 6 och kände, nej, men en kvart senare kände jag, jo.
så nu efter en skön dusch ska jag straxt äta frukost och dricka underbart kaffe innan jobbet.
mycket som händer och min skalle orkar och klarar knappt av att hantera allt.
men jag ska orka. jag har gått upp i arbetstid.
jag slipper min psykolog några veckor då denna har semester.
dbtn har sommaruppehåll.
jag är för impulsiv och eldfängd för mitt eget bästa.
sjunde juli - kom igen..
sitter med en skön känsla i kroppen efter tre pass och en promenad!
är trött på att min älskling är så klen och sover på grund av huvudvärk. är trött på mig själv som är trött på min älskling som är klen.
är fruktansvärt trött på att jag äter så mycket hela tiden! det blir mer träning för nu ska fettet bort!
tredje juli - kanske är det bara sommaren
jag gör min egna spellista. min spellista med musik som jag tycker om.
ingen musik som har med jobbet att göra, inget med koreografi.
min musik som jag tycker om just nu.
det är svårt. har fått ihop en låt.
jag har vuxit ur så mycket kläder i garderoben och så mycket musik i min ipod.
klyschig och dan känner jag mig när jag känner mig förvirrad och vet inte vem jag är längre.
mina ärr har bleknat och den smala kroppen är muskulös. tiderna med massa tabletter och blod är borta fast ändå nära. den ätstörda hjärnan jobbar för fullt mot en kropp som bara blir större. har jag tappat kontrollen helt?
inga bilturer fullt av skuld, ångest och handduksinlindad arm.
saknar tiden med en snus under läppen och en kopp kaffe.
en tid då manusläsning var en del av jobbet.
nu försöker jag inspirera människor och få dom att må bra.
men nu kan jag inte sluta tänka på hur jag själv mår?
jag har gift mig med den jag älskar.
jag har en underbar von katt.
jag har världens finaste puppc.
tak över huvudet och ett jobb.
fast nu verkar jag ha tappat bort mig själv helt?
första juli - sablar oxå
typiskt att vakna på natten och ha ont i halsen..
fick ändå vänligen men bestämt stiga upp och köra ett pass.
fast nu är jag hemma igen. det ligger något skit i kroppen och borde väl vila.
tänkte tröstshoppa på fitnessguru men inser att jag är av den okompetenta slaget så jag måste ha älsklings hjälp att betala.
puppc är hos bäbisvakt så jag är ensam hemma, det känns jättekonstigt..
