triggad

jag blir triggad.
både min självskadebenägenhet och mitt ätstörda.

stå emot!

det är det ena jag kan säga till mig själv.

andas!

det är det andra jag kan säga till mig själv.

vad gör man sen då?

om det inte hjälper.. finna vissheten?
allting ligger ju hos mig, hos mig och min styrka.
jag är en idiot om jag börjar att självskada igen,
i tisdags var det 20 veckor
.

jag känner mig som  en idiot när jag håller på att kräkas när jag har ätit "förmycket".
jag känner mig som en idiot när jag hetsar som en galning tills jag inte får i mig mer
och sedan njuter av att kräkas upp det till att sedan känna mig så hopplös och hjälplös
att jag bara vill falla ihop på golvet och gråta.

i tisdags kom jag fram till att min hetsning är i exakt samma mönster som
som mitt självskadebeteende var.

tanken har slagit mig många gånger att jag byter ut ett självdestruktivt beteende
mot ett annat. men inte på det här sättet.
nu känns det självklart och konstigt att jag inte insett detta tidigare.
att i de stunder jag skulle ha självskadat hetsar jag nu istället.
planerar det på samma sätt.

jag känner mig verkligen äcklig och störd.

försöker verkligen att ta tag i detta och tar till vara min kunskap om mig själv.
men när jag misslyckas dagligen inser jag vilken stark kvävande hand denna
ätstörning/beteende är
. att jag inte har kontroll..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0