nära hospitaliserad?


i söndags var det dax igen.
in till akuten och psyk.
det hade gått för lång tid för att sy, så efter många timmars väntan blev
jag igentejpad av en sköterska.
egentligen förstår jag inte hur det kunde ha tagit för lång tid.
annars kan jag ha suttit på akuten och väntat i så många timmar att
det egentligen var försent att sy, men det var tydligen skillnad på att
ha suttit hemma.
känns inte som att det spelar så stor roll heller.
var på vårdcentralen idag och fick det omlagt.

jag hade inget emot att vara på akuten och vänta. jag fick en egen
brits i korridoren som sambon och jag låg på.
värst känns det att dra med sambon i det hela. jag hade kunnat göra det
själv om man bortser från hur jag tar mig dit.
men sambon är envis och vill inte lämna mig. det är fint men inte
nödvändigt. jag känner att jag förstör ännu mera.

en upptäckt gjorde jag denna natt. jag har börjat trivas i dessa miljöer.
tycker britsar kan vara ganska bekväma och att psyklokalens doft känns
trygg. när vi kom hem på morgonkvisten kom jag på mig själv med att
ligga och lukta på bandaget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0