klarade inte av allt så jag tog två tabletter och försökte finna änden i garnrullen.
jag fann den inte och vågade inte påbörja mitt broderi heller.
sedan somnade jag med katten ovanpå mig. katten ligger kvar men jag vart väckt av sambo
som ville ringa och kolla hur det var med mig.
så nu ska jag göra mig te och göra mig redo för att gå till sängs. eller soffan så jag kan se på tv för att
lura tankarna att jag är för upptagen för de.

har översköljts med en stor våg av hopplöshet.

nu när jag väl för träffa en psykolog som kan ge mig dbt, som det inte är säkert att jag kan få ändå.
då börjar jag tvivla, jag har verkligen viljat ha det jättelänge men skolan är som sagt väldigt viktig för mig.
nu när solen skiner om dagarna känns faktiskt livet lite lättare och hoppet om att våren är påväg känns oerhört skönt och befriande.
sen så är det jobbigt att det byggs upp ett hopp om att jag får dbt, men det är inte säkert än.
jag blir aldrig nöjd!!

jag skulle städat men inte gittat med det så bra.
jag kokar mitt te och vill försvinna ett tag.