det hade varit så mycket bättre om jag hade isolerat mig en smula igår, på ett sätt.
igår.. jag vet inte vart jag ska börja.
jag säger helt enkelt som så att vi var ute några stycken och jag hade
redan bestämt mig dagen innan att inte dricka alls!!
när jag sitter där då... ja..
det vart ju inte bara det som var i vinet, shotsen och ölen utan det vart ju en crepe
som jag, då, medvetet valde att äta, sedan påvägen hem så går vi in på burger king,
de ska ha hamburgare och helt plötsligt står jag med en glass i mina händer.
denna glass småhetsas och kräks sedan ut när jag kommer hem.

jag vet inte vart jag ska börja, i min besvikelse eller ångest...

en enda djävla vecka utan "onyttigheter", en vecka, sju dagar...
det som späder på det hela att innan jag somnade så började jag
redan planera en hetsning idag. oh my!
för då gick tankarna lite som så att om skadan redan är skedd så..
nu känner jag snarare att jag vill minimera skadan så mycket som möjligt.

det positiva är att jag hade en trevlig stund med mina vänner.
dock pratade jag som vanligt för mycket.

men nu! jag måste vara stark!! fortsätta veckan som om detta inte skett.
inte hetsa och inte kräkas.
fan vad jag lindar in mig i dumheter och jag är besviken och arg på mig själv
och skäms helt galet mycket.
och så denna ångest. ångest över något jag själv skapat.

inte slå på mig mera för detta egentligen för jag har slått tillräckligt med det jag har gjort.
skett är skett.
men magen känns ännu mer svullen nu och jag känner mig tillbaka på ruta ett, så att säga.