har faktiskt min fina vän som verkligen vill vara här för mig.
nu har vi daglig kontakt ett tag framöver.
får ringa när jag vill. det är svårt. men det känns inte lika främande som förut.
min fina vän tvingade mig till kuratorn men jag gick utan motstånd dit.

det är en ny kurator och min vän tyckte verkligen att jag skulle ge denne en chans.
det kändes bra, dock har mitt minne suddat ut lite men jag minns i alla fall att det var en bra känsla därinne.
ska dit igen imorgon, så får jag se vad som sker.

jag har inget mål längre känns det som.
förut hade jag som mål att sluta självskada, det har jag gjort.
jag hade som mål att få en behandling, det fick jag, dbtn.
nu har jag fått avsluta för det är långt bort och studiena tar min tid.
eller visst har jag väl mål, men de känns så ofixerbara.

nu ska jag nog allt plocka fram mitt nästan nyinköpta pussel.