när jag kom hem vid ett så hade jag planerat en fin solpromenad med sambo.
jag visste att samo hade tänkt att gå ut efter att jag fart men det vissade sig att det blivit en långpromenad och vad alltså inte sugen på en till.
löjligt besviken vart jag och bestämde mig för att gå ut på en gång.
då säger sambo: -"jag visste ju inte när du skulle komma hem.."
jag hade sagt att kanske runt två, nu kom jag hem en timma tidigare.
jaja, det var nog bäst att vara ute själv på en lång promenad. jag gick omväg till apoteket och hämtade ut tabletter och köpte en liten tassalva till katten. blev glad när jag såg att de hade det, har annars bara sett den på internet.

har äntligen ringt till läkaren på psyk som ska ringa tillbaka någongång idag hoppas jag.
jag vill oxå ta upp att ena vid-behovs-medicinen inte är så bra längre, har inte använt den överdrivet mycket.

tre veckor idag utan att skära mig!!
jag vart peppad av en person idag som hjälper mig mycket, vart oxå lite ledsen över att mitt mående kanske kommer att gå ut över fortsatta studier. jag ska göra allt för att bevisa att jag kan!!
detta är det jag vill göra, så jag ska ge järnet!!

känner mig väldigt peppad nu, är säkert den underbara solen.
dock är det jobbigt med samo för det känns som det ligger något i luften och det är säkert mitt fel.
jag har så kort stubin och blir så frustrerad när man inte lyssnar på mig. jag säger en sak och så får man en fråga om det senare.

nu smäller sambo i kylskåp och skåp. i jakt efter att äta något. själv har jag frysta pannkakor men de passar ju inte så då får det vara.