mitt hjärta blir utblottat av dig.

du finns överallt.
det spelar ingen roll att du så långt borta, jag kan inte lita på det.
jag ser dig oxå, överallt. det isar till i mig och flyktkänslan väcks till liv.
den hejdas när jag ser att det inte är du.
du nästlar dig in i alla skrymslen som jag har.
fast vi ska inte vara med varandra.
för vi skadar varandra.
du skär i mig alldeles för djupt.
fast ibland glömmer jag det.
ibland vill jag ha dig nära.
jag vill hålla i din hand, smeka din kind och höra din röst, dina ord.
hur våra ord tillsammans flätas ihop när vi talar om det som brinner.
för vi brann, vi brann ihop. när den ena höll på att slockna såg den andra till
att elden fortsatte att brinna.
men sådant kan man kanske inte göra förevigt.
eller när båda slocknar.
puttrar och glöder.

mitt hjärta blir utblottat av dig.
mitt hjärta har värmts av dig.
mitt hjärta gör så himla ont av dig.




jag orkar inte ha det såhär men jag orkar inte ta tag i det.
jag sitter och väntar tills jag hittar ett sätt.?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0