personförändring med garnier

färgar håret i hopp om att allt hela min personlighet ändras.
att alla kemikalier ska sakta men säkert läckas in, in, in.
ända in till hjärnan och blixtra till en smula och sedan, voila!
är arg på mig för att jag inte färgar det, är sedan förbannad för att jag gör det.
kan inte ens följa enkla instruktioner som så fint medföljer.

jag sjunker längre och längre ner.
minns inte allt igår.
men minns att sambo hade tagit av sig sin ring.
fick ingen förklaring på en stund, jag bara grät och ville veta.
ville veta varför sambo inte älskade mig längre (dah!) om det var slut,
vem som skulle flytta, om sambo fortfarande älskar mig... bla bla bla..
"i hate you don´t leave me"
sambo ville inte svara på ovanstående frågor, sa att vi skulle ta det imorgon.
nu ska du sova, blev jag tillsagd.
jaa, sova med superångest, dödslängtan och separationesrädsla.
sambo sa att ringen hade blivit avtagen när mina sår tvättades och lades om,
svårt att tro för det är inget som brukar ske..
min specialité att tolka i min egna värld.
sambo sa oxå att jag måste väl ändå veta vad svaren på mina frågor är..
nej, jag har längre igen koll på vad jag skrivit och inte.
måla om naglarna och gå vidare?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0