vet inte vart jag ska ta vägen.

en sten har växt i mitt bröst, nu så stor så det är tungt att bära.

"vad håller jag på med?!"
jag får ingen fason på mig själv och vad jag vill.
utbildningen jag går nu skrämmer mig mest nu.
hur ska det gå till?
hur ska jag klara av detta??
allting är snart och det ska göras och det ska göras bra, helst oklandrigt och ofelbart.

i ena stunden vill jag skrika, i andra gråta, kramas, slåss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0