ignorerad & jobbig - jag.

jag känner mig ignorerad. inte av alla, verkligen inte.
jag känner mig jobbig, som att människor inte orkar vara med mig, gäller ej heller alla.
men det kan räcka att det är en som jag inte vet vart jag har, fast i detta fall är det flera.
känner mig oxå lite älskad.
men,
det är känslan av att vara oälskad som dominerar nu och som alltid är starkast.

vill gå och lägga mig, få dagen att försvinna. nya tag imorgon.
stiga upp tidigt, heliga gröten, läsa, göra mig fin och mindre jag.
sedan dricka kaffe, få det att flöda, kramas, tyvärr hetsa maten för
att så få ska se, mera kaffe, mer flöde, härlig frustration, klapprande klackar,
vinden i ansiktet eller önska fara med bil om det regnar, önska dag utan hets..
osv...

2010-04-20 @ 21:10:33 Allmänt Permalink

Det skulle kunnat vara jag som skrev det här inlägget.... känner igen mig så i dina ord.



sv Indeed! Jag ville ha med mig en upp direkt liksom :)

sv Hahaha absolut! :D Man ska vara utklädd till alla tråkiga saker man msåte göra hemma