känner mig så hopplöst hopplös.
något ligger och gnager i mitt bröst.
har tagit tre tabletter och väntar på att andningen ska lätta.

meningslösheten svämmar över.
jag skulle hittat gamla skrivböcker som skulle reda ut saker.
men jag hittar de bara inte.

tur kanske att jag är där jag är så får självskadebeteendet inte lika stor plats.