jag vill bara gråta.
jag är så trött på mig själv.
önskar att jag kunde få vara ifred från mig själv ett tag.
är trött på vad jag säger, gör, skriver och tänker.
har hamnat som i ett gränsland.
kan inte gråta, ska inte få mina armar att gråta.
har lovat, bestämt att inte skära mer detta år.
sedan kommer ett nytt mål att skapas.
mår illa av att bara tänka på det nya målet.
mår illa av att knappt har ätit något idag.
mår illa av att jag är så äcklig.
jag är så trött på mig själv.
tog mina stygn idag. det ser läkt ut.
mina sista stygn?
hets och press i min hjärna.
kan inte se på skräckfilmer för rädsla att drömma mer mardrömmar.
drömmer mina egna skräckfilmer istället. får panikångest
och hamnar på psykakuten i drömmen, ska ta ekg..(?)
vill strunta i ett måste, rädd för att jag rymmer då.
struntar i för att jag är lat och värdelös?
eller
lägga energi och tankar på skolan och prestera bra?
ge upp och bli psykfall på heltid?
kommer på sig själv att inse att sitt eget utseende kommer man
att dras med hela livet.
dammsuga upp barren under granen fort fort innan de finns i hela
lägenheten. städa kliniskt rent innan ångesten väller upp som en
översvämmning som inte kan stoppas på egen hand.

jag är bortskämd och måste ta mig i kragen?